Flarkån då och nu

Idag passerade jag Flarkån längs 97:an. Ån förenas med Luleå älv i Övre Svartlå. Det låg fortfarande lite is längs kanterna denna gråa dag och paddling var inte det första jag tänkte på.

Flarkån 2014 ovanför bron

Flarkån är inte bara en lagom utmanande sträcka att paddla utan även en lämplig lekplats för harr och öring. Tyvärr rensades ån från sten och andra hinder under flottningsepoken för att timret inte skulle fastna. Detta påverkade fiskbeståndet mycket negativt. Men nu är Flarkån på väg att återställas. Om allt går enligt planerna återställs den sista sträckan närmast bron denna sommar.

Den 9 juni 2012 paddlade jag och Karin i Flarkån. Jag ville skynda mig att få en titt innan restaureringsarbetet påbörjades. Tanken var redan då att paddla ån igen efter att den blir helt återställd. Det blev en spännande paddeltur där vi fick förmånen att se en björn på nära håll. Vattenståndet hade börjat sjunka vid den tiden. Flarkån var bred och lugn under långa sträckor men vi fick reka några forsar för att inte gå på sten. Den allra sista stäckan var grundast.

Flarkån 2012 ovanför bron

Året därpå paddlade Petter samma sträcka i Flarkån med ett kompisgäng. Jag tror att det var tidigare på året då vattenståndet var högre (rätta mig gärna i kommentarsfältet, Petter!). Hur som helst så blev det några simturer under den turen och ingen björnskådning. Det finns tyvärr inget bildbevis :(

Om arbetet med att återställa Flarkån är klart nästa år ska jag garanterat dit igen! Är det någon som vill hänga med?